Ack och ve, dessa backar som Visby har att erbjuda. Först mördar man sina stackars benmuskler med hemska back squats (var och nosade på 90 kilo i går. Det gick inte bra. Skulle gjort en femma men blev en trea) och sen ska man bestämt upp och ner för dessa backar med cykel. Fast när man ser att man är en av få som cyklar upp så blir man jävligt nöjd.
Jag tror mycket på att vinna de små fysiska slagen i sin vardag precis lika mycket som att vinna de stora när man tränar. Till exempel att ta sig upp för branta backar, bära tunga kassar på rent pannben och sådant. Vi är gjorda för överlevnad fast vi har kommit till en brytpunkt när vi egentligen inte behöver vår kropp för att överleva. Jag tror på att stimulera överlevnadsinstinkten hos oss. Då mår man (jag) bra.
Ska lägga in lite front squats i träningen sista tiden nu. Har kommit på att min form är helt hemsk. Jag har börjat stöka med overhead squats för att försöka sätta dem. En av CF tränarna på Nordic sa att jag har långa ben varför jag kommer att ha svårt att göra squats med klockren form. Jag har bestämt mig för att komma så nära som möjligt i alla fall. Ska köra MobilityWod i alla fall ett par dar i veckan. Är ju stel som ett kylskåp!
I övrigt ska vi på min arkeologikurs snart läsa om dieter. Haha, finns mycket att säga om det enligt vår ämnesansvarige! ;) Återkommer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar